Idag är min sista dag på kontoret, jag kommer vara tillbaka av och till för att avsluta några grejor men kännslan är där. Det är otroligt tungt, jag har stormtrivts på mitt jobb och mina arbetskamrater har blivit mina vänner. Kännslan av att inte få träffa dom varje dag är upprörande. Jag har varit här i 5 ½ år, rutinerna är som skrivna i sten och det är inte utan en viss känsla av vilsenhet man nu lämnar det kända. Jag har framtidstro, och jag tror att allt kommer lösa sig, men just nu är jag bara sentimental.


ja, man är väl alltid för dålig att tacka sin IT så …Tack!
När man tänker efter så hade vi knappt någon dipp under de tre åren som jag var där. Mjukvarumässigt falerade det aldrig, det var väl en gång som vi fick ett el-fel mitt i sommarvärmen på adelgatan som det blev “hitt”.